Musik och miljö under högmedeltiden

Mitt projekt analyserar förhållandet mellan musik och dess omgivningar mellan ca. 1200-1350. ”Omgivningar” kan här förstås som den omedelbara omgivningen vid framförandet av musik under medeltiden, men även i en mer filosofisk bemärkelse i medeltida musikteori och i litterära texter. Musiken hade enligt medeltida musikteoretiker en särskild koppling till sin omgivning, eftersom begreppet musica inte bara syftade på den musik vi kan höra, utan även på de matematiska förhållanden som skapar toner––förhållanden som man ansåg existerade i kosmos och som speglade förhållandet mellan kropp och själ. Människan var på så sätt en ”musikalisk avbild” av kosmos. Men idén att musiken kunde binda samman kosmos och kroppen och själen, utöver musikaliska toner och ljud, komplicerade gränserna mellan det akustiska utrymmet och åhöraren. Detta var något som oroade prästerskapet och filosofer, som försökte begränsa och kontrollera musikens kraftfulla verkan på åhörarna.

Musiken stod alltid i dialog med sin omgivning. Den otydliga gränsen mellan de båda gjorde musiken till något oerhört kraftfullt för medeltida människor, men även något som var svårt att kontrollera och förstå utifrån teoretiska principer. Mitt projekt undersöker denna växelverkan mellan musik och dess omgivningar i medeltida musikteori som kommer att kompletteras med fallstudier med noterad och framförd musik. I min undersökning fokuserar jag på fyra områden:

  • Representationen av musik i fiktiva och utopiska landskap.
  • Musik vars texter kommenterar sin omgivning, t.ex. den fornfranska sånggenren pastourelle, vars texter beskriver ett sexuellt laddat möte i ett idealiserat landskap. 
  • Musik som sjöngs samtidigt som man färdades igenom en omgivning, som t.ex. kyrkliga processioner eller flagellanternas botgöringssånger.
  • Europeiska missionärers erfarenheter av musik i ”perifera” områden.

Projektet kommer därför att använda sig av ett brett källmaterial bestående av medeltida teoretiska texter, diagram, prästers och missionärers beskrivningar av musik, samt medeltida noterad musik. De ovan beskrivna fallstudierna fokuserar på medeltida sånggenrer vilket ger en mycket bredare förståelse av medeltida musikalisk praxis än vad de teoretiska verken och manualerna gör.

Projektet bidrar till forskningen på flera punkter: det analyserar källor som är relativt okända för medeltida musikvetare, men som har en stor betydelse för vår förståelse av medeltidens musik och kultur. Det bidrar även med ett historiskt perspektiv på hur vi tidigare tänkt kring rum och utrymmen, vilket utvecklar hur vi idag tänker kring humangeografi och kulturgeografi som har blivit en viktig del av modern humanistisk forskning. Sist av allt kommer projektet att utveckla den medeltida musikvetenskapen bortom dess fokus på noterad musik, komposition och textdatering samt musikalisk stil till att beakta musikens kontext och kulturella betydelse.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och leds av fil. dr. Meghan Quinlan.